Blomsterfjället Ansätten
Curt Lofterud har lämnat jordelivet.
Men spår av hans livsgärning hittar vi, som bor i Krokoms kommun, överallt: Glösa Älgriket, Backgården i Alsen, Åse Kalkmuseum, geologiprojektet i Krokoms kommun, Blomsterfjället Ansätten och mycket, mycket mer.
För oss, medlemmar i Föreningen Blomsterleden, kommer Curt framför allt leva vidare genom alla sina blomsterberättelser. Som en sann folkbildare har Curt översatt den ibland svårbegripliga botaniska värden för oss vanliga människor och, inte minst, livat upp den med intressanta iakttagelser från blommornas värld.
Otaliga är de blommor som är förknippade med en ”Curthistoria”. En av de mest berättade är den
med smörbollen. ”Knack, knack” brukade Curt göra när han stod vid den fina, orangegula
smörbollsblomman, särade försiktigt på kronbladen och därinne brukade sitta en liten fluga, som
pollinerar smörbollen och samtidigt lägger sina ägg inuti blomman.
När vi gick upp på blomsterfjället Ansätten med Curt brukade vi ofta passera ett frodigt och fuktigt
område – så kallad högörtbjörkskog - där örterna växte så det knakade. Curt brukade alltid stanna vid fjälltortan som kan vara upp till 180 cm hög och berätta att när den växer som mest kan den växa upp till 12 cm per dygn! Bredvid tortan står ofta nordisk stormhatt – en växt som kan bli nästan lika hög
som tortan. Där brukade Curt berätta att det är Nordens giftigaste växt. Och på sitt fina, pedagogiska
sätt lära oss att inte förväxla dessa två arter. Samt berätta att stormhattsblommor är väldigt speciellt
utformade och att det är bara en enda humla - stormhattshumlan - som kan pollinera blommorna.
Dessutom är stormhattshumlan Jämtlands landskapsinsekt. Det är sådant här som var så fascinerande när man lyssnade på Curt. De flesta av oss kanske inte ens visste att det finns landskapsinsekter och
plötsligt fick vi reda på både det och en (eller flera!) historier därtill.
Högre upp på fjället brukade vi titta på krypljung och Curt berättade om krypljungens strategi att
överleva så högt upp på fjället där den står vindpinad och utsatt för uttorkning. Curt visade oss
krypljungens små, läderartade blad där kanterna var starkt invikta och möttes i en smal spalt som var
fylld med hår. Därinne fanns klyvöppningar som fungerade som andningshål. En fiffig överlevnads-strategi som många av oss inte skulle upptäcka utan Curts hjälp.
Uppe på kalfjället brukade Curt stanna vid de, för blomsterfjället, så karakteristiska, stora fälten med
fjällsippor. Antingen vita i full blom eller överblommade med sina klassiska borstaktiga fröställningar
och mörkgröna läderartade blad. Curt brukade berätta historien om sin och hans fru Irmas första
vandring på fjället. Hur de vandrade i juli och plötsligt såg stora, gråvita fält på kalfjället. Det såg ut
som stora snödrivor vilket dock var orimligt i juli. När de kom närmare såg de att dessa fält
var blommande fjällsippor i sådan omfattning som Curt aldrig sett tidigare. Ihop med den rikliga
blomsterprakten som Curt och Irma upplevde under sin första vandring på fjället var det här som Curt insåg att det här fjället var något speciellt. Och bestämde sig att göra Ansätten till ”Blomsterfjället”.
Det har blivit många vandringar sedan dess. Och det är kanske ödets ironi att Curt gick bort just det
året som blomstervandringar på Ansätten fyller 40 år, vilket kommer att firas i juli. Men även om Curt
inte kan vara med oss den här gången så kommer han finnas i våra tankar och leva vidare i de
blomsterberättelser som vi kommer återberätta framöver.
Tack Curt för all kunskap som du har delat med oss!
Vänner från föreningen Blomsterleden
Välkomna till Blomsterfjället Ansätten i Jämtlandsfjällen!
NYHET: Sommaren 2021 blev blomsterleden digital. Vi har övergivit våra trycka informationshäften och istället satt upp 11 stycken skyltar med QR-koder. De kan man lätt scanna av med mobiltelefonen och få information om ett stort antal växter. Skyltarna finns i olika växtmiljöer, som ängen, granskogen, myren, rikkärret,starrgolvet, torrbackar nedanför fjället, fjällmassivet Ansätten, fjällsluttningen, klippbranten och topplatån. Totalt presenteras drygt 60 blommor i text och bild.
Vill du ha informationen i pappersformat så finns en miniflora att köpa. Hans Tingman och Rut Magnusson har gett ut "Blomsterfjället Ansätten" miniflora, med foton på 150 fjällblommor. Kontakta Rut för mer info. [email protected]
OBS! På markägarnas inrådan är Blomsterleden stängd på grund av bristfälliga spångar som kan medföra skada.
Inga guidade blomstervandringar denna sommar.
Vill ni följa vårt arbete med Blomsterfjället så finns vi även på Facebook "Blomsterfjället Ansätten".
Vi ses!
/styrelsen för Föreningen Blomsterfjället
Sommaren 2015 firade blomstervandringarna till Ansätten 30 år.
Ansätten är ett av Sveriges artrikaste fjäll. Den första inventeringen gjordes först 1986. Sen dess har mer än 50 000 personer besökt Ansätten. Flera av dem har varit botaniker, orkidéexperter, forskare och studenter. Sommaren 2017 hade vi inte mindre än 420 arter på Ansättens artlista. De flesta växterna är vanliga fjällväxter, men några rariteter har överrakat oss. Jämtlands landskapsblomma brunkulla växer på Ansättens sydsluttning och på 900 meters höjd! Vid fjällets fot finns hundratals vityxne - en akut hotad orkidée. Nedanför fjället finns flera stora rikkärr med ängsnycklar, blodnycklar, lappnycklar och många flera orkidéarter. Se hela artlistan här:
https://ansattfjallen.com/wp-content/uploads/2020/09/Artlista-Blomsterfjallet-Ansatten.pdf
Sommaren 2016 och 2017 har vi systematiskt besökt ett antal myrar öster om Ansätten.Vi är förbluffade över det vi sett. Ca 1 000 lappnycklar, ca 9 000 ängsnycklar, 400 blodnycklar ca 33 000 Jungfru Marie nycklar, 4 000 tvåblad osv. Kontakta oss gärna för mer information. Ladda ner vår orkidérapport: https://ansattfjallen.com/wp-content/uploads/2020/09/Orkideobservationer-Blomsterfjallet-Ansatten.pdf
Vi välkomnar botaniker eller organisationer som vill göra en vetenskapligare inventering av området.
